lillasysterliten

Idag är Milles fyramånaders-dag. Herregud, fyra månader! Vart tog den tiden vägen? Förstår nu vad det är andra säger men som man tar alldeles för lätt på; 'ta vara på varje stund när han är så liten, en dag sitter du där och undrar vart den första tiden tog vägen', där är jag just nu.. Tittar på alla kort vi tagit, kan knappt tro att den lille pojken numera är min stora härliga Mille-kille. Förutom att han har gått upp ett antal kilon och blivit hela 19 cm längre än sin första dag på jorden, så har han också blivit en helt otrolig knodd, med ett humör jag aldrig kunde tro. Alltid ett leende redo, men fast besluten att få som han vill, vilket han också får så länge också jag får som jag vill. Oftast blir det bra!


min knodd, mitt hjärta, mitt allt..

Mille är numera döpt, och han var en riktig sötnos i kusin Sveas dopklänning. Det blev inte riktigt som vi tänkt, men det var en fin tillställning och maten funkade men bäst var nog ändå philadelphiatårtorna! Dom var så goda att jag och Mannen ihop med pappa åt upp en hel själva dagen efter..

Lagom till att Gävle åkt hem, och vi var tillbaka till lägenheten kom då den djävulska förkylningen. Den fullkomligt knockade mig igår så syster stor var en ängel och tog med sig Mille på en långpromenad och följde upp det med att laga en kycklingsoppa till sjuklingen.. Gott, gott, gott! Det blev en del över så det lär bli mer av den varan i veckan!
Känner mig lite bättre idag, med understrykning av lite. Däremot verkar lillplutten tagit över det som jag slipper idag, så han ligger på sängen och sover med konstiga ljud i näsan. Inte blir det väl bättre med all kli i mun som han har. Såg att det var två till på väg så nu är det bara att stålsätta sig och vara vaken med honom på nätterna när han är ledsen och har ont. Det gör liksom inget, för när man tittar på honom mitt i tårarna så kommer alltid ett leende, och hjärtat smälter på en gång.. min lillfis, finast i världen..

Ett hjärtslag för lycka,
ett hjärtslag för tro
Ett hjärtslag för dig,
och det liv som ska gro

Vi ska ta dig i famnen,
vagga dig ömt
Vi ska skydda dig varsamt,
ge allt du drömt

Vi ska vaka och älska,
göra allting till gott
Vi ska slå ett slag,
för den ängel vi fått

Just nu ligger alla tankar på det kommande dopet, mycke är fixat men det är ändå en del kvar som ska göras. Har fått lovat av syster stor att hon ska hjälpa mig med dom godaste tårtorna så den biten är jag inte orolig över. Nä, oron är snarare att prästen fortfarande inte hört av sig för dom sista detaljerna! Hon har idag på sig, sen ska jag ringa som en tok =)
Mannens syster med familj och mamma med familj ska bo i vår lägenhet under helgen så det gäller att få med sig det mesta till min mamma och pappa där vi ska hålla till. Blir en del fix och trix men det ska nog gå bra det med, det är ju bara dop en gång...

Gårdagen sprang annars iväg väldigt snabbt. En promenad med N och härliga Joline och sen kom syster upp på en kaffekopp, dock utan (!) några kakor till.. okej, en eller två lakritsar slank väl ner men mer än så var det inte! Sen var det mat och mys på kvällen med familjen, lycka!

Mina trötta kärlekar!
♥

Vi var ju på IKEA i helgen, där vi köpte en Antiloop.. En stol, tills Mille börjar äta vanlig mat. Skulle testa den lite idag, och han satt som en kung, nöjd som få MEN... Han är för liten för att kunna sitta själv, och med insatsen som vi köpte så är det preeecis att han får plats.. Man får liksom mekka lite för att få i och ur honom, idag var vi två. tänk då när man ska göra det själv =)

Testing, testing.. inte så pjåkigt..



men så skoj det blev när både mamma och pappa tittade på mig


Sen inhandlade vi en ram också som vi genast satte igång och pillade med. Tanken var att vi skulle sätta in dom saker som betyder mest för oss, som Mille hade när han föddes.. så det blev första nappen, hans body med pappas hockeynummer på, pyjamasen han hade natten på BB och våra band vi fick när han precis kom ut och självklart ultraljudsbilderna..